Amanda Ersson Baburin


Berätta lite om dig själv!

31 år gammal, gift, har två barn, en häst, fem katter. Blev hästbiten som barn och började rida på ridskolan när jag var 6 år gammal. Fick min första egna häst när jag var 15 år. 


Berätta om din häst!

Min nuvarande häst heter Bagheera O'Malley, men känns mest vid till smeknamnet Lilleman. Lilleman föddes i maj 2012, och jag fick hem honom i november 2013. Han är en tjuvbetäckning och jag hittade en annons på hnom på Facebook. 


Ägaren och jag kom överens att om jag löser ut pass och id-kontrollerar på egen hand och lovade att aldrig starta honom i travet, så fick jag hämta honom veckan därpå, och så blev det.


Lilleman är världens snällaste, han är smart, rolig och personlig men samtidigt lite klumpig men orädd och påhittig. Han är en känslig kille med energi och vet precis vem han har på ryggen, och vet var gränserna går beroende på vem som sitter på. 


Har du någon gren eller inriktning du satsar extra på?

Spontant hoppning. Men satsa är kanske fel ord. Vi tränar mer hoppning för att vi tycker att det är roligast, men även när det inte var så kul med hoppning pga att Lilleman tyckte att alla nya hinder var läskiga och tvärtnitade så tränade vi mycket hoppning just för att komma över det. Men i stort tävlar vi alla grenar; hoppning, dressyr, trab, och är med på utställningar och annat hittepå.


Hur länge har du ridit ridtravare?

Jag har ridit travare sedan jag var 12 år, som ett komplement till deras träning. Men det var inte fören i gymnasiet som jag faktiskt fick upp ögonen för att man kunde skola om dem till riktigt trevliga ridhästar. 


Har du någon koppling till travet förutom att du har ridtravare?

Ja, definitivt. Det började med att jag fick en medryttarhäst/foderhäst av någon slag, haha. Train Bowler hette han men kallades för Charles. Han stod hos en amatörtränare på Sköldnora i Stockholm och det var där jag började få upp ögonen för travarna, för där fick jag även rida de andra travarna i skogen och jogga dem. Det var där jag även fick lära mig att köra, men då fick jag lära mig att köra på tränarens angloarab för han var snällast, haha!

Jag hängde hos denna amatörtränare all ledig tid i många år, och tack var henne så blev jag så intresserad av travsporten så jag bestämde mig och ville jobba med travhästar "när jag blir stor". Jag hade ett val till gymnasiet och det var Berga Naturbruksgymnasium. Under gymnasietiden gjorde jag praktik hos proffstränaren Claes Sjöström, och fick sedan jobba helger, semestrar och andra tillfället när det behövdes innan jag en vacker dag blev erbjuden fast tjänst. Jag jobbade hos Claes Sjöström från 2009-2013 och därefter fick jag för mig att börja studera. Genom kontakter så hamnade jag dock hos proffstränare Fredrik B Larsson där jag hoppade in som vikarie eftersom att jag skulle börja studera. Men jag struntade i studierna tillslut och fick fast tjänst även där. 
 

Vad är ditt mål för 2022?

Mitt mål tillsammans med Lilleman år 2022 tävlingsmässigt är att våga höja hinderna på tävlingsbanorna. Mitt mål är också att en gång för alla lära mig att sitta ner i traven på Lilleman så att vi, med gott samvete, kan anmäla oss till högre nivå i dressyren.

Genrellt är målet att fortsätta ha kul med Lilleman, oavsett vad vi gör. Fortsätta träna varierat och våga utmana oss mer.   

 

Vad är du stolt över?

Lilleman såklart. Men även mig själv. Mina tidigare hästar; Carl von Silver, Chuette not Sand, och alla passhästar under alla år. Jag är stolt över hur jag utvecklas själv och tar till mig saker, förbättrar min hästhållning, ridning och hantering hela tiden. Jag vill inte fastna i det gamla "såhär har man alltid gjort", jag vill fortsätta utvecklas till det bättre hela tiden, och det är jag stolt över. 

Har du någon förebild inom hästvärlden?
Malin Baryard har alltid varit en idol, och såklart en förebild. Peder Fredricsson kan inte - inte nämnas. Inte bara för deras framgångar utan hur genuina de är och alltid sätter hästens bästa i första hand, samtidigt som de levererar och tar fram sjukt bra hästar som de lyfter med sig år efter år. 

 

Hur länge har du suttit styrelsen för UppVäst?

Sen hedenhös typ. Haha! Nej men det är inte så länge. Jag valdes in som suppleant år 2017 och klättrade sedan till ledamot, och år 2020 valdes jag in som ordförande i föreningen. 

 

Vad tycker du är roligast med att arbeta ideellt?

Alla idéer, tävlingar och möjligheter vi har att få anordna arrangemang. Och den gemenskap som vi fått, hur de vänner och kontakter jag fått längs vägen är p.g.a. att vi valt just ridtravare. 

 

Vad tycker du är det viktigaste med Ridtravarförbundet?

Det viktigaste med Ridtravareförbundet är att upprätthålla en kvalité på det arbete vi gör och att det måste synas utåt. Det är jätteviktigt. Det är också viktigt att sprida kunskap om travet, hur våra hästar haft det innan dem kom till oss för att skapa en förståelse av den världen. Det är ju inte alla som har en bakgrund inom travet bara för att man har en ridtravare. 

 

Finns det något du skulle vilja ändra eller genomföra inom Ridtravarförbundet?
Det är lätt att vilja ändra, men det vore ännu roligare om fler blev intresserade av ridtravare och om engagemanget kunde vara mer och större. Vi behöver göra mer reklam och kanske tvinga oss fram mer för att synas och höras mer.